Hoppa till innehåll

VARDAGSDRAMATIK – AKAY & OLABO [BOMO]

Image

Vardagsdramatik
Toxoplasma (Akay & Olabo)

Konstutställning, Borlänge Modern
2 maj till 15 augusti
Öppet måndagar till fredagar kl. 11 till 15
Engelbrektsgatan 34, 784 32 Borlänge

Vernissage: 2 maj kl.14-17

Svenska

Utställningen Vardagsdramatik tar avstamp i konstnärsduon Toxoplasma (Akay & Olabo) och deras arbete i stadens mellanrum. De rör sig fritt mellan skulpturala objekt, text och aktioner i urbana miljöer, där humor, nyfikenhet och uppfinningsrikedom ger nytt liv åt bortglömda platser och material som bär spår av tidigare användning.

I denna utställning öppnar de sin vardag och visar hur ett alternativt sätt att läsa staden växer fram genom närvaro och handling. Blicken riktas mot det perifera, där industritomter, övergivna hus, tomma kontor och stillastående vänthallar framträder som platser fyllda av möjligheter. Här uppstår installationer och ingrepp som laddar rummen med nya betydelser och skapar rörelser som förhåller sig till, och samtidigt omformar, stadens strukturer och estetiska ordningar.

Sedan 2013 har Toxoplasma utvecklat en metodisk praktik som löper genom hela dagen. Arbetet rör sig genom cykelturer, anteckningar, planering, ateljéarbete och insamling av material. Deras rytm följer platsernas egna flöden och tidpunkter, där leveranser, rörelser och återkommande mönster bildar en levande karta. I detta skapas en praktik som rör sig mellan det privata och det offentliga, mellan struktur och spontanitet, där parallella berättelser får utrymme.

Verken växer fram genom en associativ process där varje iakttagelse leder vidare till nästa. Uppmärksamheten riktas mot platser i förändring, där glapp uppstår och nya möjligheter tar form. En blottad vägg blir bärare av ett nytt verk, en övergiven flotte får nytt liv, en vänthall förvandlas till en grönskande plats, och material från stadens restflöden tar form som repstegar i rivningshusens öppningar.

Toxoplasmas arbeten existerar i nära relation till sina miljöer och möter ofta dem som redan rör sig där. Genom sina interventioner synliggör de det som annars passerar obemärkt och öppnar upp för frågor om deltagande, närvaro och vad konst kan vara. I deras praktik tar den vardagliga processen form som konst, och i dokumentationen framträder platser som rymmer både berättelser och potential.

Lättläst svenska

Utställningen Vardagsdramatik visar konst av Toxoplasma (Akay & Olabo). De arbetar med skulptur, text och olika typer av aktioner i staden. Deras konst bygger på humor, nyfikenhet och ett intresse för platser och saker som ofta hamnar i skymundan.

I utställningen får vi följa deras vardag. De rör sig genom staden och upptäcker nya möjligheter i platser som många passerar utan att stanna. Det kan vara industritomter, övergivna hus, tomma lokaler eller gamla vänthallar. Där skapar de installationer och andra verk som ger platsen en ny betydelse.

Toxoplasma har arbetat tillsammans sedan 2013. De har en tydlig arbetsprocess som består av cykelturer, anteckningar, planering, arbete i ateljé och insamling av material. De följer stadens rytm och anpassar sig efter vad som händer på olika platser under dagen.

Idéerna till verken växer fram under deras cykelturer. De letar efter platser som förändras, där något nytt kan få ta plats. Det kan vara en vägg som blivit synlig efter en rivning, en övergiven flotte eller en gammal byggnad. De använder material från platsen och ger det en ny funktion.

Många av deras verk finns i miljöer där få människor rör sig. Det kan vara personer som arbetar i området eller råkar passera. Genom sina ingrepp lyfter de fram sådant som annars lätt glöms bort och visar hur konst kan uppstå i vardagen.

Engelska

The exhibition Vardagsdramatik presents the work of the artist duo Toxoplasma (Akay & Olabo). They work across sculptural objects, text, and actions in the urban space. A shared thread in their practice is humor, curiosity, and an ability to give forgotten places and seemingly worthless materials new purposes.

In the exhibition, we follow their everyday life, where their presence creates an alternative way of relating to the city and the public realm. With an eye for the magic and potential in the peripheral, they are drawn to places such as industrial sites, abandoned houses, empty office spaces, and disused waiting halls. There, they carry out unauthorized installations and other forms of artworks that activate and charge these spaces with new meaning, in contrast to the structures of urban planning and prevailing norms around aesthetics, labor, and art.

Since 2013, Toxoplasma has developed a well-functioning and disciplined system that runs throughout the working day. It includes open-ended bike rides through the in-between spaces of the city, diary writing, planning, studio work, and sourcing materials. While many workplaces follow fixed schedules for breaks and meetings, they instead attune themselves to the rhythms of peripheral sites. This can involve timing the arrival of delivery trucks, the rounds of a security guard, or the moment a person comes to collect deposit cans.

They operate in the space between private and public, between the planned and the unplanned, creating conditions where alternative structures and parallel narratives can emerge.

Ideas for the works arise during their bike rides, where one thought often leads to another in a chain of associations. Together, they search for sites in transition, and over time they have trained their gaze to quickly notice and identify what most people overlook. These can be places on the verge of demolition or construction, where a temporary gap allows something else to take form. They might create a work on a newly exposed wall, transform an abandoned raft where a birch tree has taken root, turn a forgotten bus shelter into a flourishing oasis, or hang rope ladders made from urban debris through openings in empty demolition buildings.

Their works are often only encountered by those already moving through these areas, such as demolition workers, scrap metal thieves, or truck drivers, if they are noticed at all. Sometimes the intervention is subtle, like changing the lock on an unused door or building a small structure that blends into its surroundings. Through these actions, they bring attention to what is overlooked and raise questions about participation and what art can be. For Toxoplasma, art resides in the everyday process, while for others, the documentation remains as a trace of places filled with both secrecy and possibility.

Om Borlänge Modern
Borlänge Modern (BoMo) är en konsthall belägen vid kortsidan av Cozmoz i Folkets Park i Borlänge. Konsthallen drivs av Folkets Hus Borlänge i samarbete med Galleri Svarta Gran samt i samverkan med Skådebanan.